Kommuner gör betydande besparingar genom fortsatt drift av uttjänade fastigheter där emissioner, både gaser och partiklar, utgör huvudproblemet. Effektiva luftrenare möjliggör att verksamhet tryggt kan fortsätta att bedrivas i befintliga lokaler.
Äntligen kom beskedet om att få bygga en ny fastighet för att ersätta en uttjänad. Inom några år kommer fastigheten att stå klar. Utmaningen ligger i att tillgodose verksamhetens lokalbehov under tiden. En kostsam evakuering till paviljonger är det alternativet? Vad innebär drift av en fastighet i slutet av dess livslängd? Behövs stora investeringar göras som sedan förbrukas när byggnaden rivs? Inom sjukvården används begreppet palliativ vård – vård i slutet av livet. Palliativ vård är vård som kan förebygga och lindra symptom. Ibland kan den förlänga livet, men inte bota sjukdomen. Kan vi tala om förlängd drift av fastigheter istället för evakuering av uttjänade fastigheter?
För fastighetsägaren kan vinsten bli betydande om investeringar i en byggnad som ska tas ur bruk kan minimeras. En kommun i Västra Götalands län uppgav själva att de sparade 1,7 miljoner kr när en sådan situation kunde undvikas. Besparingen låg huvudsakligen i att kommunen avstod ifrån en renovering av ett tak och använde effektiva luftrenare för att säkerställa en god kvalitet på inomhusluften under 1,5 års tid. Fastighetsägare kan även göra betydande besparingar genom att undvika eller kraftigt begränsa kostsamma evakueringar till temporära lokaler. En kommun i Gävleborgs län gjorde besparingar på över 70% av den totala kostnaden för en evakuering till moduler när luftrenare i befintliga lokaler istället ersatte en tilltänkt paviljonglösning på en skola.
En äldre byggnad har i regel ett flertal skavanker. Ventilationen är oftast undermålig och ej anpassad för modern verksamhet. Golv, mattor och möbler är slitna. Fastigheten kan även ha eller haft skador genom åren som åtgärdats och bildar ett lapptäcke av akuta och långsiktiga lösningar. Allt sammanvägt är det stor risk för emissioner och partiklar i inomhusluften.
Några av de vanligaste förekommande emissioner i inomhusmiljön som kopplas ihop med byggnadsrelaterad ohälsa är TXIB, en mjukgörare i plastmaterial och 2-etylhexanol, förtvålning av lim. TXIB används i PVC-mattor mm och kan i inomhusluft förorsaka irritation i luftvägarna. Fukt kan förvärra lukten av TXIB som uppfattas som en stickande lukt. 2-etylhexanol bildas när lim, primer och mjukgörare i PVC-mattor bryts ner på grund av alkalisk fukt. Ämnet finns även i målarfärg och lack. Även partiklar som mögelsporer och luftföroreningar kan bidra till ohälsa i uttjänade byggnader.
Undvik eller begränsa byggnadsrelaterad ohälsa genom att skapa trygghet på arbetsplatsen under övergångstiden. Verksamhet i byggnaden kan erbjudas ett fullgott skydd mot emissioner, både gaser och partiklar. En symptomundersökning vid en skola visade att mer än 9 av 10 medarbetare upplever att luftkvaliteten förbättrats efter att luftrenare har tagits i bruk. Det är viktigt att lösningen är skalbar och kan anpassas från mycket små objekt till stora objekt. För att ytterligare säkerställa funktionen inför verksamheten kan lösningen kombineras med manuell provtagning av inomhusluften för vidare analys på laboratorier eller sensorer för övervakning i realtid.
Målet är att tryggt bedriva verksamheten i lokaler under den tid som den nya byggnaden uppförs.