”Jag tycker det känns ganska bra. Vår inomhusluft är nog ok!” Vi tillbringar upp till 90 % av vår tid inomhus. Vi andas upp till cirka 15 000 liter luft under en dag. Ändå är det förvånansvärt ofta som man bedömer luftkvalitet på ren känsla. Det är inte hållbart menar Staffan Vogel som är inomhusmiljöspecialist på Genano.
När målet är att förbättra inomhusluften och säkerställa en bra luftkvalitet krävs det insamling av exakta data om partikelnivåer, luftfuktighet, temperatur, CO2 och TVOC-gaser. Dessutom teknik för att koppla upp en fastighet och övervaka att luftkvaliteten är jämn över en längre tid. Vi har all den teknik och de mättjänster som behövs för detta, och vi vill få många fler att börja mäta istället för att göra grova uppskattningar och gå på känsla, säger Staffan.
Virus trivs i låg luftfuktighet
Genano är ett av de ledande företagen inom luftrening med helhetslösningen Genano Ren Luft som Tjänst. Ett helt program med mätmetoder och smart teknik som sträcker sig från luftprovtagningar och symtomundersökningar till övervakning via Internet utgör en central del av lösningen. Någon kanske ställer sig frågan varför Genano har sensorer som till exempel mäter luftfuktighet. Staffan ger ett exempel på varför det är viktigt.
Forskare har ganska nyligen upptäckt ett samband mellan låg luftfuktighet och ökad spridning av luftburna virussjukdomar och bakterier. Man har i sin forskning konstaterat att luften blir torrare när lokaler värms upp och att smittsamheten ökar hos luftburna bakterier och virus. Dels för att överlevnaden påverkas men också för att exempelvis virus svävar längre i luften.
Forskare vill mäta virus och bakterier
I Sverige ventileras de flesta byggnader med konstant istället för behovsanpassade luftflöden och en effekt blir allt för varma lokaler, låg luftfuktighet och att risken för luftburen smitta ökar när virus överlever längre än man tidigare trott. Detta gäller även norovirus som ger upphov till vinterkräksjuka. Forskarna, där aerosolforskaren Malin Alsved är en av de främsta, tittar också på hur teknik för att mäta luftburna virus och bakterier kan leda till en ökad förståelse och bra åtgärder för att minska risken för smittspridning. Forskningen är även inriktad på hur risken för luftburen smitta på sjukhus, bland annat av infektionssjukdomar, kan reduceras.
Även i Australien bedrivs forskning och där har forskare konstaterat att en minskning av luftfuktigheten med 1 procent kunde öka antalet fall av Covid-19 med 6 procent. Frågan man kan ställa sig då är vilken smittoeffekten blir i alla komfortventilerade lokaler i Sverige där rekommenderad överventilation ofta sänker den relativa luftfuktigheten med 10-15 procent?
Låg luftkvalitet vid för högt CO2-innehåll
CO2-koncentrationen i ett rum eller en lokal ger en indikation på hur ”förbrukad” luften är. Ett CO2-innehåll på upp till 1 000 ppm brukar anges som ett bra medelvärde, medan 1 400 ppm och uppåt ger en för låg luftkvalitet som påverkar kognitiv förmåga och produktiviteten. Harvard har i en studie visat att en ökning av koldioxidhalten med 400 ppm minskar människor produktivitet med hela 19 procent.
För Staffan är ”mäta är att veta” ett motto han vill förmedla till många fler som idag inte inser betydelsen, och möjligheterna, med att samla in data om inomhusluften.
Det finns inga genvägar att gå när målet är bra luftkvalitet. Människan är en bra mätare av inomhusluften och det är också därför symtomundersökningar utgör en viktig del av vår tjänst. Det krävs dock känsliga sensorer, insamling samt analys av mätdata för att få besked om varför dessa undersökningar ibland ger signaler om oro och ohälsa hos exempelvis personalen på en arbetsplats. Genom att mäta kan vi hitta orsakerna till problemen. Därför utgör sensorer för partikelmätning givetvis också en viktig del av mätprogrammet.
Att intresset för inomhusluften på exempelvis arbetsplatser och faktorer som påverkar luftkvaliteten snabbt ökar råder det knappast någon tvekan om. Den nämnda forskningen bidrar till det liksom en växande insikt om att luften vi andas inomhus många gånger inte alls är så bra som vi tror. Att luftburen smittspridning håller på att bli ett begrepp bidrar också till att inomhusluften idag står i fokus på ett helt annat sätt än för några år sedan.
Genanometern ger besked om luftkvaliteten
Staffan Vogel ser positivt på utvecklingen och han menar att luftrening, och metoder för att mäta och analysera inomhusluft, ska sättas in i ett helhetsperspektiv där Genano har olika roller. Luftreningen går många gånger hand-i-hand med andra för att förbättra luftkvaliteten. En förbättrad ventilation är ett exempel.
Många gånger får vi i uppdrag att genomföra mer akuta åtgärder för att med vår luftreningsteknik bidra till bra lösningar på problem med Ospecificerad Byggnadsrelaterad Ohälsa (OBO). Vår roll breddas när arbetsgivare vill garantera sina medarbetare bra arbetsvillkor där ren luft bidrar till ökad produktivitet, välmående, minskning av OBO-problem samt som förebyggande och kompletterande åtgärd mot smittspridning. För att kunna göra det krävs det bredare lösningar där vi kombinerar smart IoT-teknik med olika sensorer, lösningar för dataöverföring, övervakning och även användarvänlig presentation med hjälp av vår Genanometer.
Genanometern, är det något som mäter?
Nej, Genanometern är en presentationsenhet med ett användarvänligt grafiskt gränssnitt som visar aktuella luftvärden baserade på data från utplacerade sensorer. Den ger en visuell bild i realtid av luftkvaliteten vilket gör det enkelt att snabbt sätta in åtgärder om det är något mätvärde som sticker ut negativt. Genanometern kan också placeras ut på arbetsplatser så att anställda själva kan se hur bra inomhusluft de har. På det sättet blir Genanometern verkligen en symbol för att mäta är att veta!, avslutar Staffan.
.png)