Utvecklingen av nya byggmaterial har lett till att helt nya kemiska föreningar idag finns i inomhusluften

 

Genanos artikelserie om luftkvalitet och behovet av gränsvärden inleddes med artikeln ”Vilken typ av föroreningar finns det i inomhusluften”, skriven av Fil.dr. och Laboratoriechef Juhani Kronholm vid laboratoriet Ositum i Vanda, Finland. Vi har här ställt några frågor till Juhani med anledning av artikeln.

 Undersökning av asbetsprover vid Ositums laboratorium i Finland

 

I din artikel skriver du att luftkvaliteten påverkas av emissioner från olika källor. Kan du peka på några emissioner du anser som absolut viktigast att få bort ur inomhusluften?

”Av de kemiska utsläppen är 2-etylhexanol, TXIB, naftalen och styren i allmänhet de mest skadliga och människor reagerar också ganska lätt på dem. Av de mikrobiologiska utsläppen är aktinobakterier några av de mest skadliga”.

 

På Ositum har ni 20 års erfarenhet av projekt kopplat till innemiljöproblematik. Ser du några särskilda trender när det gäller förekomsten av föroreningar i inomhusluften?

”Idag används mycket kemikalier och nya metoder vid utveckling och tillverkning av byggmaterial. Det har lett till att antalet produkter av god kvalitet och låga utsläpp har ökat, men tyvärr har det också uppstått nya problem. Hur mycket emissioner som olika kemikalier avger under vissa förhållanden (som fukt och värme) är ännu osäkert, men under vissa förhållanden kan resultatet sannolikt bli ökade materialutsläpp. Ett exempel är utsläpp av 2-etylhexanol från plastmattor. Problemet med organiska kemikalier är att de ofta är fettlösliga och kan ackumuleras i människans inre organ och lungor och orsaka problem på lång sikt”.

 

Hur ser du på dagens utveckling när det gäller luftkvalitet?

”Luftkvaliteten är idag huvudsakligen god men problemen är annorlunda än tidigare. Bostäder byggs ofta för tätt vilket leder till en sämre luftväxling. Generellt sett har också dagens mekaniska ventilation medfört problem som t.ex. transport av mineralullsfibrer till inomhusluften. Den ökade användningen av kemikalier vid utvecklingen av nya byggmaterial har resulterat i att inomhusluften tillförts konstgjorda föreningar (inklusive 2-etylhexanol, TXIB, styren och olika mycket flyktiga lösningsmedel) som inte alls fanns i inomhusluften för en tid sedan. Sådana problem observeras till och med i nybyggda nya hus. Problem finns faktiskt överallt, till exempel i flerbostadshus, skolor och kontor”.

 

Kan du ge exempel på något instrument ni använder för att analysera inomhusluften?

”Den viktigaste analysatorn för studier av kemiska föreningar (VVOC och VOC) inomhus är termodesorption-gaskromatografi-masspektrometern (TD-GC-MS). Enheten är mycket känslig för undersökning av inomhusluftprover och, viktigast av allt, föreningarna kan identifieras noggrant och tillförlitligt tack vare användningen av en masspektrometer. Varje kemisk förening har sitt eget masspektrum precis som varje människa har sitt eget unika fingeravtryck.”

 

Du skriver i din artikel att otillräcklig luftväxling kan orsaka dålig luftkvalitet. Har du någon erfarenhet av om mobila luftrenare kan bidra till att lösa det problemet?

”Dålig ventilation spelar ofta en roll för inomhusluftens kvalitet som helhet. Speciellt stora mängder koldioxid och syrebrist gör att luften känns stillastående. I praktiken är det inte alltid tekniskt möjligt att få bra ventilation. Vissa kemiska föreningar (inklusive 2-etylhexanol, TXIB, naftalen och styren) är skadliga för människor i mycket låga koncentrationer och ventilationen är inte alltid tillräcklig för att råda bot på situationen. I det här fallet kan luftrenare inomhus har stor betydelse för att förbättra situationen, särskilt eftersom de ovan nämnda föreningarna inte alls bör finnas i inomhusluften. Luftreningen blir extra viktig om det finns personer som är speciellt känsliga för kemikalier”.