Vilken typ av föroreningar finns det i inomhusluften?

 

Inomhusluftens kvalitet påverkas av emissioner från många olika källor. En del av emissionerna kommer naturligt via människokroppen och andra genom exempelvis mänsklig aktivitet, hushållsprodukter, elektronik, tillförd uteluft och byggmaterial. Förutom den totala mängden emissioner har olika föroreningars skiftande egenskaper stor betydelse för hur luftkvaliteten påverkas. Emissionerna som avges kan vara som fasta och fibrösa partiklar, kemiskt flyktiga eller mycket flyktiga organiska föreningar (VOC och VVOC) eller i form av mikrobiologiska sporer.

 

En del av emissionerna hör normalt till inomhusluften och orsakar inga problem, men en del försämrar luftkvaliteten så pass mycket att de både utgör en hälsorisk och kan orsaka obehag för den som vistas i en byggnad. Innan beslut tas om vilka åtgärder som kan lösa problemen är det viktigt att genom provtagningar och analyser skapa sig en bild av vad det är för oönskade föroreningar som finns i inomhusluften.

 

Emissioner från kemiska föreningar i byggmaterial

 

Emissioner som vi människor avger är exempelvis produkter från ämnesomsättningen, bland annat som koldioxid och vissa ketoner samt kolväten. Dessutom sprider människan virus och bakterier. Exempel på aktiviteter som påverkar inomhusluften negativt är rökning, matlagning och även olika typer av hobbyhantverk.

 

En vanlig källa till oönskade emissioner är kemiska föreningar som används i byggmaterial för att förbättra materialens tekniska egenskaper. Några exempel är vid tillverkning av spånskivor, fyllmedel, lim, lösningsmedel och färger. Speciellt nya material kan avge ut stora mängder föroreningar i inomhusluften under flera månader efter att en byggnad har renoverats eller färdigställts. Felaktigt tillverkade, lagrade eller installerade material kan också orsaka problem.

 

Risken med fuktskador

 

En viktig orsak till problem med byggmaterial är också fukt som kan orsaka en mängd olika reaktioner och även förstöra eller påverka materialets ursprungliga egenskaper negativt. Exempelvis är 2-etylhexanol en vanlig skadlig VOC-förening som kan bildas när mjukgörare i plast och gummi sönderfaller under fuktpåverkan. I gamla byggnader har kreosot använts flitigt som fuktisolator vid impregnering av virke. Vid renovering av en sådan byggnad måste man se till att de cancerframkallande PAH:erna (till exempel naftalen, antracen, pyren och fenantren) i kreosot inte kommer ut i inomhusluften. Även till exempel TXIB (processlösningsmedel som bland annat finns i PVC-mattor), styren (en flytande aromatisk förening som används vid tillverkning av plast och gummi), hexanal (en alkylaldehyd) och formaldehyd är problematiska föreningar som kan avges till inomhusluften från skadat byggmaterial.

 

Mikrober kan orsaka allvarliga problem

 

Fuktighet och otillräcklig luftcirkulation är vanligt på platser där mikrober upptäcks i strukturer och på ytorna hos olika byggnadsmaterial. Mikrober kan släppa ut sporer, flyktiga organiska föreningar och gifter till inomhusluften, vilket kan orsaka allvarliga problem. Aktinobakterier och Aspergillus-svampar är exempel på mikrobiella fynd som tyder på typiska fuktskador.

 

Asbest har använts flitigt i byggmaterial och som isolator på grund av sin goda värmeisolering och brandsäkerhet. I Finland har användningen av asbest varit förbjudet sedan 1994 eftersom föreningen kan orsaka asbestos och lungcancer. Av denna anledning måste det vid dekonstruktion av konstruktioner säkerställas att asbest inte kommer ut i inomhusluften. Förutom asbest kan även mineralullsfibrer orsaka problem. Dessa fibrer kan komma in i inomhusluften från byggnadsisoleringsmaterial genom luftläckor och smutsiga ventilationskanaler. Andra fasta partiklar som kan orsaka problem med inomhusluften är mycket små nanopartiklar som kan innehålla bland annat ftalater (mjukgörare i polymerer), flamskyddsmedel och tungmetaller.

 

Föroreningar från utomhusluften

 

Föroreningar i utomhusluften kan komma in i byggnader via ventilationssystem och strukturella läckor i byggkonstruktioner. Typiska utomhusföroreningar är utsläpp från transporter och industri såsom kolmonoxid, kolväten, partiklar och oxider av svavel och kväve. Ekologiska produkter som pollen kan också orsaka problem för allergiker. Radongas kan vara ett stort problem en om byggnad ligger i ett radonutsatt område. Långvarig exponering för radon kan leda till lungcancer. Eftersom radon är färglöst, luktfritt och smaklöst krävs det mätutrustning för att upptäcka eventuell förekomst.

 

På Ositum Oy menar vi att inomhusluftproblem främst beror på kemiskt flyktiga och mycket flyktiga organiska föreningar, mikrober och deras metaboliter och/eller mineralullsfibrer. De främsta orsakerna är ofta materiella skador orsakade av fukt, felaktiga materialval och/eller dålig luftväxling. Det finns effektiva verktyg för att upptäcka och analysera föroreningar i inomhusluften, och likaså finns det effektiva löningar för att avlägsna föroreningarna och förbättra luftkvaliteten.

 

---

 

Denna artikel ingår i Genanos artikelserie om luftkvalitet och behovet av

gränsvärden för inomhusluft.

 

---

 

Om Ositum Oy och Juhani Kronholm

Juhani Kronholms arbete på Ositum Oy i Vanda inkluderar användning av miljötillämpningar och tekniker för att bestämma inomhusluftens kvalitet (t.ex. VVOC- och VOC-föreningar), materialutsläpp (FLEC-analys) och farliga föreningar (t.ex. PAH, PCB, asbest, metaller). De viktigaste verktygen för bestämning av dessa föreningar är SEM-EDX, TD-GC-MS-, GC-MS- och MP-AES-tekniker. Juhani Kronholm med andra experter i Ositum Oy ansvarar även vidareutveckling av olika tekniker och analysverktyg. Ositum Oy har under 20 år engagerats i mer än 30 000 projekt med koppling till innemiljöproblematik. Företaget har byggt upp en unik databasapplikation för rapportering av analysresultat om bland annat VOC- och VVOC-emissioner. I databasen finns cirka 600 000 registrerade uppgifter som underlättar tolkningen av utförda analyser.