Nyligen har problemen med skolornas dåliga inomhusmiljö återigen uppmärksammats i media. Siffror som skrämmer är att uppemot 400 000 elever, av landets närmare 2 miljoner, går i skolor med stora brister i inomhusmiljön. Det betyder att 15-20 procent av alla barn och ungdomar, och många tusen lärare, tvingas vistas i en arbetsmiljö med dålig luftkvalitet. Följden är att många drabbas av ohälsa och känner oro, men också att studieresultaten försämras.
Konstaterade brister i skolornas inomhusmiljö är som en trist följetong som år efter år bekräftas i olika undersökningar utförda av såväl branschorganisationer som Svensk Ventilation och myndigheter som t ex Folkhälsomyndigheten. Trots det har förvånansvärt lite skett när det gäller att åtgärda problemen. Siffrorna över hur många skolor som har problem med ventilation och luftkvalitet ligger kvar på samma alarmerande nivåer år efter år. Ett vanligt scenario är att det först vid riktigt akuta situationer som kommuner och politiker agerar. Det är inte ovanligt att det är skolornas skyddsombud som blir de som slår larm och tvingar fram åtgärder.
Då är inomhusmiljön många gånger så dålig att situationen blivit ohållbar och det finns uppenbara risker att elever och skolpersonal ska drabbas av ohälsa. Att många av landets skolor är gamla och utsatta för fukt och mögel är en vanlig orsak till dålig inomhusluft som orsakar Ospecificerad Byggnadsrelaterad Ohälsa (OBO). Bristen på agerande från politiker och skolornas huvudmän har i många kommuner lett till oplanerade och dyra evakueringar till tillfälliga skollokaler följt av omfattande renoveringar.
Det finns en ovilja att ta till sig beprövad luftreningsteknik
Det är två saker som förvånar i den rådande situationen med brister i skolmiljöerna. Det ena är oviljan att agera, det andra är oförmågan att ta till sig redan beprövad teknik för en snabb förbättring av inomhusluften. Tekniken är luftrening i kombination med luftprovtagningar och symtomundersökningar där skolpersonal får komma till tals och ge sin bild av inomhusmiljön.
Det finns många goda exempel på kommuner som har positiva erfarenheter av att utnyttja tekniken till glädje både för skolelever, lärare och den kommunala ekonomin. Ändå krävs det att kunskapen om tekniken lyfts högre upp i många flera kommunala organisationer för att Sverige snabbt ska förbättra skolmiljön för 400 000 elever och många tusen lärare. Kanske kan lösningen vara en allmänt spridd luftkvalitetsmanual? En manual som visar hur en kommun kan agera proaktivt för att genom luftrening snabbt åstadkomma förbättringar av inomhusluften utan att drabbas av dyra evakueringar och oro och ohälsa hos elever och skolpersonal.
Borås stad och Båstads kommun som föredömen
När problemen med inomhusluften på Ekarängskolan i Borås blev så stora att det krävdes renoveringar valde kommunen att under en period installera luftrenare. Inomhusluften förbättrades snabbt och tack vare luftreningen kunde verksamheten fortsätta under ett års tid innan renoveringsarbetet startade. Detta är ett exempel på att brister i luftkvaliteten inte behöver resultera i akuta och dyrbara evakueringar till tillfälliga lokaler.
Dessa erfarenheter finns också hos Båstads kommun som hade stora problem med inomhusluften i Västra Karups skola. Ett alternativ var att stänga skolan och flytta verksamheten till moduler i väntan på att ett en ny skola stod klar. Detta hade lett till en evakueringskostnad på cirka 3 miljoner kronor. Kommunen valde istället att satsa på luftrening vilket ledde till en snabb förbättring av inomhusluften. Båstads kommun kan också ses som ett föredöme när det gäller hur man inom en kommun kan samverka för att lösa problem med inomhusmiljön i skolor. Ett bra samspel mellan skola, politiker och fastighetsavdelning lade grunden till en bra lösning och vi tycker det är värt att citera Hans Paganus som är fastighets- och fritidschef i Båstads kommun; ”Jag delar gärna med mig av den här historien som jag tror att flera av landets 290 kommuner kan dra lärdom av”.
Peter Christiansen, Skandinavisk Försäljningschef, Genano AB
.png)