Hotet från luftföroreningar och Covid för upp frågan om luftkvalitet överst på listan över utmaningar inom hälsa. Vi tillbringar en stor del av våra liv inomhus på arbetet, i skolor och i offentliga miljöer. Kan förbättrad hälsa, minskad sjukfrånvaro, ökad produktivitet och bättre studiemiljöer vara skäl nog att vidta åtgärder?
Rubriken är tagen från ett citat av Vin Gupta, MD MPA, och chief health officer på Amazon i en artikel publicerad av CNBC den 22 oktober. Gupta säger att utmaningen med luftkvalitet och ventilation inte uppstår enbart av Covid utan förstärks av befintlig folkhälsoforskning som visar att det finns ett direkt samband mellan luftkvalitet och hjärnans funktion samt produktivitet. Gupta är inte ensam om att göra bedömningen att luftkvalitet är vår största utmaning.
”-Luftföroreningar erkänns nu som det enskilt största miljöhotet mot människors hälsa” sa Dorota Jarosinska, programchef för WHO levnads- och arbetsmiljöer i en artikel av SVT. I september gick Världshälsoorganisationen WHO ut med att luftföroreningars effekt på människors hälsa sker på lägre nivåer än man tidigare trott. WHO sänkte därför sina riktvärden för luftföroreningar vilket är en tydlig signal att höja ambitionsnivån i arbetet med att förbättra luftkvaliteten i inomhusluften.
Nedsatt kognitiv förmåga på arbetsplatser
I en rapport som Harvard släppte i september 2021 följde forskarna 302 kontorsarbetare i sex länder under ett år. Alla arbetade i kontorsbyggnader där de hade en permanent arbetsplats. Arbetsytorna utrustades med miljösensorer som i realtid övervakade luftkvalitet. Deltagarna fick sedan en skräddarsydd app på sina telefoner för att utföra olika kognitiva tester. Resultatet blev att forskarna kunde se ett samband mellan högre halter av luftföroreningar och nedsatt kognitiv förmåga. Rapportförfattarna menar att det är hög tid att börja planera för smarta kontorsbyggnader som ger rätt mängd ventilation och luftfiltrering.
Dålig inomhusluft i skolorna
Även Svensk Ventilation, branschorganisationen som företräder ventilationsföretagen i Sverige, tar tag i utmaningen med luftkvalitet inomhus genom kampanjen ”Andas friskt” som bland annat uppmärksammar att var 5:e skola i Sverige har problem med dålig inomhusluft. Skolan är Sveriges största arbetsplats och luftens kvalitet påverkar såväl koncentrationsförmåga som välmående för våra lärare och elever. Är läraren trött och eleverna får svårt att koncentrera sig blir det konsekvenser för hela landet som kommer påverkas negativt.
På arbetsplatsen syns Astma och Allergi Förbundet med dekalen ”Parfymfritt, tack! Tänk på oss med doftöverkänslighet”. Vilket påminner oss om att utöver lukt bär vi även med oss allergiframkallande ämnen (allergen) till miljöer där det normalt inte finns pälsdjur som till exempel på kontoret eller i skolan. Detta gör att medarbetare med pälsdjursallergi kan få symtom även i miljöer utan djur.
Vi har alla ett eget ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö. Vi är faktiskt varandras arbetsmiljö.
Lyft frågan om luftkvalitet till ledningsnivå
I ett första steg bör frågan om luftkvalitet lyftas till verksamhetens högsta ledningsnivå för att säkerställa prioritering och resurser. Är Ni osäker på var man kan börja tag hjälp av en inomhusmiljöspecialist med inriktning på luftkvalitet. Därefter bör hela verksamheten i ett andra steg engageras i hur vi dagligen kan verka för en bättre luftkvalitet på arbetsplatsen. Att andas ren luft ska vara ett mål för hela verksamheten!
.png)