Infektionsläkaren Erik Salaneck vid Akademiska sjukhuset i Uppsala önskar att försiktighetsprincipen fick råda i kampen mot corona. I Vetenskapsradion beskriver han hur det skulle kunna skydda vårdpersonal.
Trots omfattande forskning på många håll i världen är det inte klarlagt om coronaviruset är luftburet. En del nya forskningsrapporter hävdar att så är fallet medan andra inte kan bevisa det. Denna osäkerhet var temat i radioprogrammet Vetenskapsradion Hälsa (sändes i P1 den 16 april och finns i Sveriges Radios app).
– Ett mycket intressant program där viktiga slutsatser sammanfaller med tankar som vi inom Genano lyft fram ända sedan 2003 när vi hjälpte till att bekämpa SARS-epidemin. Oavsett om det gäller byggnadsrelaterad ohälsa eller smittspridning i vårdmiljöer så är det rätt att utgå från försiktighetsprincipen för att skydda människor, säger Peter Christiansen, försäljningschef Skandinavien, Genano.
I programmet intervjuades infektionsläkaren Erik Salaneck vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han resonerade kring osäkerheten i forskningen av ett eventuellt luftburet virus.
– Till dess att man vet hur det fungerar måste man också vara beredd på att den smittvägen kan finnas och i en vårdsituation där man är utsatt för väldigt stora mängder av smitta, måste man vara beredd att tillgripa försiktighetsprincipen och försöka skydda personalen från smittvägar som vi inte vet betydelsen av.
I programmet intervjuades också Jacob Lundahl som är docent i aerosolteknik vid universitetet i Lund.
Han har lett ett forskningsprojekt där man arbetat med tre olika sätt att samla in viruspartiklar. Det har gett information om hur mycket virus som finns i luften och var det finns, hur länge viruset finns i luften samt nivån av smittsamhet. Utifrån de resultat som nu analyseras hoppas Jacob Lundahl och hans kollegor komma fram till hur coronaviruset beter sig i sjukhusmiljö, något som är ytterst viktigt att få svar på.
– Vi har fått jättemycket telefonsamtal och mejl från fackliga ombud och vårdpersonal och som undrar om exempelvis olika behandlingar av patienter kan fortsätta utan risk, säger Jacob Lundahl i programmet.
Det finns goda exempel på vårdmiljöer där beslutsfattare agerat utifrån försiktighetsprincipen för att skydda personal och patienter som ej smittats. I den finska staden Esbo utrustades miljöer som byggts om för att ta emot coronapatienter med luftreningsteknik från Genano, som klarar att eliminera viruspartiklar.
Genanogruppen har levererat över 300 isoleringsrum till bland annat Kina efter att Coronasmittan utbröt och vi var starkt med under bekämpning av SARS-epidemin 2003 och MERS-epidemin 2014. Den erfarenhet vi har av att skydda människor och miljöer mot förorenad och smittad luft är ryggraden i vårt företag.
Vill du veta vad våra kunder säger mer om oss? Ta kontakt med din närmaste Genano medarbetare för att se vad vi kan göra tillsammans eller besök vår hemsida https://www.genano.com/healthcare
Lyssna på programmet vi refererar till: https://sverigesradio.se/vetenskapsradionhalsa
Fotnot: Försiktighetsprincipen har stöd av EU:s riktlinjer och är en modell för offentligt beslutsfattande i situationer då en potentiell miljö- eller hälsorisk anses påvisad, men då tillgänglig vetenskaplig kunskap är otillräcklig för en säker slutsats angående riskens existens eller storleksordning. Grundtanken är att kunskapsbristen inte får användas som skäl för att uppskjuta eller underlåta kostnadseffektiva skyddsåtgärder.