<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=1843732482513221&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Hur kan luftkvalitet mätas och vilka gränsvärden bör finnas för inomhusluften?

 

Utgångspunkten måste vara att inomhusluften ska vara tillräckligt bra för alla människor. Olika människor upplever ofta problem med inomhusluften på olika sätt: vissa utvecklar symptom på olika föreningar i mycket små mängder, medan andra inte upplever några problem alls. Vissa människor kan också utveckla symptom flera år efter att de exponerats för en förening. Bilden av vad som orsaker inomhusluftproblemen kan vara komplex. Mycket ofta orsakas dock problemen av flyktiga och mycket flyktiga organiska föreningar (VOC och VVOC), mikrobiella sporer och deras metaboliter och/eller mineralullsfibrer.

 

Förekomst av VOC och TVOC inte alltid ett tillräckligt kvalitetsmått

 

Kvaliteten hos inomhusluften kan studeras ingående genom att mäta förekomsten av VOC och VVOC. Enligt litteraturen är det totala VOC-innehållet (TVOC) i prover tagna i kontorsbyggnader och skolor vanligtvis cirka 30 till 100 µg/m³, och i bostadshus cirka 50 till 250 µg/m³. I praktiken kan dock koncentrationerna i offentliga byggnader vara endast 10 till 30 µg/m³ tack vare effektiv ventilation och stora rumsytor. Dessutom är VOC och TVOC inte alltid ett tillräckligt mått på inomhusluftens kvalitet. Mycket flyktiga VVOC räknas inte som TVOC (Total Volatile Organic Compounds) men kan ändå orsaka liknande problem som VOC. Exempelvis är ett antal lågmolekylära alkoholer och lösningsmedelsbaserade mycket flyktiga kolväten (VVOC).

 

Angivna gränsvärden är många gånger för höga

 

VOC-metoden som används av Ositum Oy tillåter även analys av VVOC, eftersom det finns tre olika adsorbenter i provtagningsröret istället för enbart Tenax (Tenax är en porös polymer för uppsamling av VOC föreningar från luften). För att underlätta tolkningen av analysresultaten innehåller analysrapporterna även en jämförelsetabell baserad på Ositums statistiska data. Den är baserad på tusentals VVOC- och VOC-analyser.

 

De officiella gränsvärden som anges i den finländska Bostadshälsoförordningen ger inte alltid en tydlig bild av eventuella problem och det finns ingen vetenskaplig eller hälsomässig grund för dessa värden. Enligt vår uppfattning är gränserna i många fall för höga och flera föreningar kan i praktiken orsaka problem med inomhusluften även vid lägre koncentrationer. Statistiska uppgifter baserade på verklig praktisk forskning ger mer tillförlitliga gränsvärden. Till exempel är det officiella gränsvärdet som kräver en åtgärd vid förekomst av 2-etylhexanol 10 μg/m3. Medianen för Ositums statistiska data anger 2 μg /m3 som ett mer korrekt gränsvärde.

 

Viktigt att studera emissioner från olika material

 

Föreningar avdunstar ofta från olika material och strukturer till inomhusluften, och det är därför viktigt att också undersöka dessa emissioner vid en analys av inomhusluftens kvalitet. Baserat på resultaten från inomhusluftanalyser kan provtagningar utföras för att mer exakt få en bild av vilka material, eller delar av en byggnadskonstruktion, som är orsaken till emissionerna. Ositum Oy studerar kemiska utsläpp från olika material med hjälp av FLEC-metoden (Field and Laboratory Emission Cell) som även avslöjar mycket flyktiga VVOC. Den officiella M1-klassificeringen i Finland (en emissionsklassificering av byggnadsmaterial) inkluderar dock inte VVOC vilket leder till en ofullständig bild av vad som bör betecknas som god luftkvalitet. Det finns dock statistiska data från FLEC-analyser som kan användas för att effektivt analysera olika material och om de avger emissioner.

 

Ositum Oy utför även mikrobiell provtagning (Andersenmetoden) vid misstanke om mikrobiella skador vilket ger tillgång till stora mängder statistiska data och numeriska värden baserade på praktiska forskningsresultat. Dessa data gör det lättare att fastställa orsaken till problem med inomhusluften och omfattningen på skadorna.

 

Metod för att konstatera förekomst av mineralullsfiber

 

Detektering av mineralullsfibrer är ofta mer utmanande än VVOC och VOC och mikrobiella sporer eftersom de är helt luktfria men ändå kan orsaka problem. Ett tillförlitligt sätt att studera detta är att beräkna fiberhalten från en plan yta. Detta kan till exempel göras med hjälp av den så kallade geltejpmetoden under en tvåveckorsperiod. Det avgörande här är att välja en representativ provtagningspunkt där fibrerna kan sedimentera. Viktigt att tänka på är också att resultatet av endast ett prov inte nödvändigtvis ger en korrekt av situationen och att det därför kan krävas ett flertal prover under en längre tid.

 

Vid en heltäckande undersökning av inomhusluften kan materialprover ha en avgörande betydelse för analysresultatet. Vid VVOC- och VOC-luftprovtagning är det viktigt med korrekta mätförhållanden. Luftcirkulation, ventilation och provtagning från fel plats kan lätt äventyra resultatets tillförlitlighet. Ibland är det också lämpligt att fokusera provtagningen på byggnadsstrukturer för att synliggöra eventuella emissioner. Ositum Oy rekommenderar ofta att studien påbörjas med en VVOC- och VOC-provtagning eftersom denna analysmetod även kan ge indikationer på förekomst av mikrobiella metabolismprodukter som förekommer utöver faktiska fynd av kemiska materialskador.

 

 ---

 

Fil.dr. och laboratoriechef Juhani Kronholm i arbete på Ositums laboratorium i Finland

 

Om Ositum Oy och Juhani Kronholm

Juhani Kronholms arbete på Ositum Oy i Vanda inkluderar användning av miljötillämpningar och tekniker för att bestämma inomhusluftens kvalitet (t.ex. VVOC- och VOC-föreningar), materialutsläpp (FLEC-analys) och farliga föreningar (t.ex. PAH, PCB, asbest, metaller). De viktigaste verktygen för bestämning av dessa föreningar är SEM-EDX, TD-GC-MS-, GC-MS- och MP-AES-tekniker. Juhani Kronholm med andra experter i Ositum Oy ansvarar även vidareutveckling av olika tekniker och analysverktyg. Ositum Oy har under 20 år engagerats i mer än 30 000 projekt med koppling till innemiljöproblematik. Företaget har byggt upp en unik databasapplikation för rapportering av analysresultat om bland annat VOC- och VVOC-emissioner. I databasen finns cirka 600 000 registrerade uppgifter som underlättar tolkningen av utförda analyser.