<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=1843732482513221&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Lösning för att rena ohälsosam inomhusluft i svetsanläggningar

 

 

Svetsrök är en varierande blandning av luftburna gaser och fina partiklar. Sammansättningen varierar beroende på svetsmetod och det material som svetsas.

 

Följande ämnen brukar ingår i svetsrök:

 

  • Järnoxider – oxider från tillsatser och olika stålsorter, till exempel mangan, krom, nickel, kalcium, koppar, kalium, barium
  • Fluorider – oxider från målade delar eller delar med annan ytbehandling, till exempel zink, bly, krom
  • Skyddsgas som orenhet: argon, koldioxid, helium
  • Gaser som genereras nära svetsbågen: kolmonoxid, kväveoxider, ozon

 

Svetsare löper 20–40 % större risk att drabbas av lungcancer än exempelvis kontorspersonal. Jämfört med kontorspersonal löper svetsare dubbelt så hög risk att få astma. Vid bedömningen av risker för permanenta hälsoförsämringar eller sjukdomar, måste den anställdas specifika sjukdomsrisk beaktas, med hänsyn till exempelvis atopi och – i synnerhet – rökning, vilket ökar risken för lungcancer och dessutom försvagar svetsarens lungfunktion betydligt i kombination med svetsrök som irriterar luftvägarna.

 

International Agency for Research on Cancer (IARC) har nyligen studerat de vetenskapliga bevisen och kommit fram till att exponering av svetsrök, även av mildare slag, kan orsaka lungcancer och njurcancer. Svetsrök kan också orsaka andra luftvägssjukdomar, exempelvis metallröksfeber (”svetsarfrossa”), som kan uppstå efter svetsning av galvaniserat stål. 

 

Arbetsgivarens ansvar för en hälsosam arbetsmiljö

 

Enligt lagstiftningen bär arbetsgivaren ansvaret för att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö. Arbetsgivaren måste känna till vilka skadliga faktorer och risker som finns i arbetsmiljön, och se till att eliminera eller motverka dem. Arbetsgivaren är också skyldig att fortlöpande övervaka arbetsmiljön, identifiera och utvärdera arbetsrelaterade risker och vidta nödvändiga korrigerande åtgärder, samt att övervaka vilka hälso- och säkerhetsrelaterade effekter sådana åtgärder får i arbetsmiljön.

 

Lösningen: lokal frånluftsventilation eller luftrenare

 

Lokal frånluftsventilation punktsug används för att avlägsna damm, rök, kemikalier, lukt, svetsgaser eller andra luftföroreningar från arbetsområdet. Avlägsnas inte föroreningarna där de uppstår, sprids de i lokalerna.

 

En utmaning med lokal frånluftsventilation punktsug är energiåtgången, som beror på att ventilationsfläktarna blåser ut varm luft från anläggningen till utomhusluften I synnerhet på vintern ger detta extremt hög energiförbrukning, vilket innebär att man måste hitta något sätt att förbättra värmeåtervinningen. 

 

Väljs en luftrenare i stället, måste man börja med att identifiera vilken sorts föroreningar som förekommer i lokalerna, eftersom luftrenare är optimerade för olika typer av partiklar, gasformiga ämnen eller oljedimma. Många luftrenare är också anpassade för att rena luften ”i skikt”, dvs. att de tar in luft vid exempelvis 2,5 meters höjd (eller högre) och blåser ut renad luft vid exakt den nivå där personerna arbetar. Behovet av kall ersättningsluft minskar, eftersom den förorenade luften inte blåses ut ur lokalerna. Därmed minskar energikostnaderna.

 

Läs mer om detta ämne i en gratis guide:

10 viktiga punkter om hur ren inomhusluft påverkar din verksamhet.